Det bästa från Livet Hemmavid ges ut som bok

Biserien Livet Hemmavid har publicerats i 91:an-tidningen sedan tidigt 00-tal. Serien har uppskattats av stora delar av läsarna som gillar Tobias Sjölunds säregna och utmanande humor. Nu publiceras några av de bästa episoderna i bokform! 

Boken har fått titeln ”Fribytare”, påhittat av redaktionen, en term som används både inom krocket (vilket spelas på omslaget) samt är synonymt med ordet ”pirat”. Tobias Sjölund berättar om titeln:

–  En fribytare är en anarkistisk typ av karaktär, som skiter i regler, och som passade in på Allan, i alla fall under den tidsperiod som serierna är ifrån. I nyare serier är det numera främst Bulan som är anarkisten, medan Allan blivit mer konservativ.

– Livet hemmavid som serie är ju också rätt lojt inställd till regler. Jag ogillar dumheter som blivit oskrivna regler, och att om man inte följer flockmentaliteten, så blir man stigmatiserad. Politiskt sett har ju ofta högersidan varit den klassiska antagonisten i humorvärlden, det vill säga, man ska ”sparka uppåt” mot etablissemanget, men nuförtiden anser jag att det är på vänstersidan som hyckleri och dubbelmoral frodas, och den försöker jag då ”bekämpa” i min serie, och sätta fingret på galenskapen. Lite ensamt ibland, visst, men samtidigt lite unikt, och med vissheten att jag har medhåll från många läsare.

Det är första gången som Tobias Sjölunds serier trycks i bokform och det är med viss stolthet som tecknaren ser boken gå i tryck:

– Jag förväntar mig inte att det ska bli en kioskvältare, men för mig personligen är det en skön känsla på att man lämnat något konkret efter sig, som barn och eventuella barnbarn kan ha och titta på. Sen är det såklart en prestigegrej att få en bok utgiven, som man kan känna sig stolt över.

Sjölund har själv valt ut vilka serier som ska publiceras i boken. Han berättar att det var en trevlig process att få hålla i urvalet, men samtidigt jobbigt att få välja bort vissa favoriter på grund av platsbrist. Boken innehåller serier som är äldre än 10 år, vilket ger utrymme för framtida uppföljare.

Förra sommaren uppmärksammade vi att Sjölund tagit en paus i serietecknandet för att studera. Nu är studierna över och han arbetar idag inom LSS-verksamhet samt på stödboende, vilket ger en tryggare tillvaro än serietecknarbranschen som blivit allt mer orolig att försörja sig på. Tobias berättar också att nu finns det återigen utrymme för att sätta igång med serietecknandet och lovar nya serier av både 91:an och Livet Hemmavid.

Köp boken Livet Hemmavid – Fribrytare här!

Vi rapporterade tidigare att det skulle ges ut en bok under hösten med 91:ans historiska äventyr av Claes Reimerthi och Gert Lozell. Den boken kommer att publiceras vid ett senare tillfälle, förmodligen under hösten 2022, uppger redaktör Germund von Wowern på Serieforum. Detta p.g.a. Reimerthis plötsliga bortgång tidigare i år.

Claes Reimerthi har avlidit

Claes Reimerthi har avlidit. Foto: Wikimedia Commons

Den mångårige 91:an-manusförfattaren Claes Reimerthi har avlidit, 66 år gammal, berättar 91:an-redaktionen på deras facebooksida.

91an.net minns Claes som en av de allra bästa manusförfattarna under eran som startade på 90-talet och fortsatte in på 2000-talet, där de korta humorserierna på 3-5 sidor allt oftare ersattes med längre, mer äventyrliga avsnitt. Claes tog detta till en helt ny nivå med serierna 91:an i 30-åriga kriget, 91:an i skånska kriget samt Jakten på den försvunna lasten, serier som fick sträcka sig över flera nummer och de två förstnämnda också publicerats i bokform.

Förutom 91:an var Claes känd för sitt arbete med Fantomen, som manusförfattare till Bamse, egna serierna om Gustaf Vasa, Murphys Lag och Sputnik samt som översättare och skribent.

Vila i frid, Claes och tack för allt du gjort för seriekonsten.

Claes Reimerthi

Kronblom lämnar Allers

Kronblom i en sedvanlig situation. En akvarell av Gunnar Persson. (91an.net har Jonas Perssons tillåtelse att publicera bilden)

Sedan 1927 har Kronblom publicerats i olika veckotidningar, det började med tidningen Allt för Alla, därefter Vårt Hem, Året Runt och nu senast under 34 år i Allers. På grund av den sistnämnda tidningen vikande upplaga tvingas nu Kronblom bort från tidningen.

– Efter 94 år tar det slut, om ingen annan är villig att nappa på att ha honom i sin tidning. Han har varit folkkär i så många generationer, så det vore tråkigt om det skulle vara över, berättade Jonas Persson, den tredje generationen Persson som skapat serien, till Nerikes Allehanda.

Jonas Persson. Foto: Janne Gissberg

91an.net har varit i kontakt med Jonas som berättar att det blir allt tuffare tider i tidningsbranschen:

– Tidningarna har det svårt ekonomiskt nu för tiden, det är svårt att få lönsamhet i nytecknade serier. Jag vill gärna se en fortsättning för Kronblom i veckotidningsformatet, där jag vill använda cirka 30 år gamla serier. Kanske ett flertal olika tidningar kan vara intresserade av Kronblom framöver efter att kontraktet med Allers gått ut i oktober.

I 91:an-tidningen är Kronblom såklart fortfarande ett stående inslag, vilket den varit i alla år sedan tidningen gjorde entré 1956. Sedan några år tillbaka är det repriser tecknade av Gunnar Persson, Jonas pappa, som publiceras.

– Kronblom fortsätter i 91:an och förhoppningsvis är den ett stående inslag så länge tidningen lever. Det kommer nog fortsättningsvis vara repriser, även där har förfrågningarna på nytt material sjunkit på grund av vikande upplagor, berättar Jonas Persson.

91an.net håller tummarna för en fortsättning för denna fantastiska serieklassiker som roat serieläsare sedan 1927.

Mer om Kronblom och de som skapat serien:

Två gånger tre generationer Persson

Jonas Persson

Jonas Persson

Gunnar Persson

 

Gert Lozell: En skräckblandad förtjusning att ta över Uti Vår Hage

Gert Lozell (i mitten) tar en fika med tecknarkollegorna Janne Gissberg (till vänster) och Krister Petersson (till höger) år 2014.

Gert Lozell har tecknat 91:an i mer än 30 år – nyligen debuterade han också som tecknare för Uti Vår Hage, som med tiden även den blivit en svensk serieklassiker. 

Uti Vår Hage-serien debuterade i 91:an-tidningen 1983 och har med några få undantag både tecknats och skrivits av seriens skapare, Krister Petersson. Serien lämnade 91:an-tidningen 2002 när den fick en egen tidning. Nu är 91:an-tecknaren Gert Lozell en av de som tar över tecknandet efter att Krister gått i pension.

– Det är lite med skräckblandad förtjusning. Krister är ju så extremt skicklig, både som tecknare och som manusförfattare och i med det blir det väldigt mycket att försöka leva upp till. Samtidigt är det också väldigt roligt och stimulerande att få jobba med Uti vår hages fantastiska persongalleri, berättar Gert till 91an.net.

Gert läste som tonåring 91:an-tidningen och när Uti Vår Hage debuterade i tidningen blev det snabbt en favorit, ett nytt inslag i tidningen både i bild och innehåll. Gert minns att det var en besvikelse när ett nytt nummer inte innehöll något nytt Uti Vår Hage-avsnitt. Att själv bidra till serien är dock inget nytt för honom:

– I slutet av 90-talet hade jag några idéer som jag tyckte kunde passa till Uti vår hage. Jag skickade dem till Krister på vinst och förlust och han gjorde tummen upp. Då fick jag blodad tand och skrev ytterligare några historier – som Krister totalsågade, bland annat på grund av dialogen som han tyckte inte hade den rätta Uti vår hage-känslan. Sedan dröjde det ett antal år innan jag vågade skicka ett manus till Krister igen och när jag väl gjorde det så var det med Kristers synpunkter på dialogen i bakhuvudet. Jag skickade nämligen ett manus som var helt ordlös och där kommunikationen skedde med symboler istället för text. Och Krister köpte konceptet. Det kom att bli ytterligare några ordlösa avsnitt. 2014 ville Krister ha lite avlastning så han frågade mig om jag kunde tänka mig att teckna ett och annat avsnitt av Uti vår hage. Och det kunde jag förstås, men just då hade jag fått fullt fullt upp med 91:an i Skånska kriget och annat så det kom att dröja ytterligare några år innan jag fick möjligheten att teckna Uti vår hage. Idag har Krister i det närmaste helt släppt kontrollen över serien till redaktionen, men vi har fortfarande kontakt kring serien.

Gerts första tecknade Uti Vår Hage-serie publicerades i nummer 2/2021 av tidningen, denna med Olof Siverbo som manusförfattare. Gert avslöjar att det kommer fler serier, bland annat tre stycken han själv skrivit manus till, den första av dessa dyker upp i Uti Vår Hage nummer 5 senare i år.

En ruta från en kommande Uti Vår Hage-serie signerad Gert Lozell. Färgläggningen får vi fantisera fram tills vi ser serien i tryck.

Krister Petersson skapade även serien Vi å Pappa, som handlade om just en pappa och de upplevelser som uppstår i familjelivet. Med tiden försvann Kristers inspiration till serien och under ett par år tecknade och skrev istället Gert Lozell serien, som tyvärr inte nyproducerats på många år idag.

– Att det inte blev mer Vi å Pappa efter 2012, då jag gjorde mitt senaste avsnitt, berodde på en kombination av idétorka och tidsbrist. Jag hade många andra uppdrag då som drog fokus från serien och sedan kom jag aldrig igång igen. Intresset var dessutom av någon anledning svalt från den dåvarande redaktören om en fortsättning så allt rann ut i sanden. Några planer finns inte i dagsläget om att göra nya avsnitt men man vet ju aldrig vad som kan hända i framtiden.

På 91:an-fronten har Gert Lozell tillsammans med manusförfattaren Claes Reimerthi skapat några helt unika serier. 91:an i 30-åriga kriget kom först, sedan 91:an i skånska kriget och nu senast Jakten på den försvunna lasten. Serierna utspelar sig i en helt annan tid med helt andra miljöer än vi är vana vid och sidantalet är så långt att serierna sträckt sig över många nummer. Gert berättar om projekten:

– Det är betydligt mer tidskrävande än vanliga 91:an avsnitt. Det som tar mest tid är all research som måste göras vad gäller miljöer, kläder, vapen, med mera. Och det är lätt att missa saker. Jag gjorde till exempel en sida i ett avsnitt av Jakten på den försvunna lasten där Huvudsta gård skulle vara med. När jag gjort avsnittet klart och precis var på väg att skicka det till redaktionen så upptäckte jag att huvudbyggnaden som jag trodde var från 1700-talet först byggdes 1836. Och det fungerar ju inte så bra i en serie som utspelar sig på Gustav den III:s tid så det var bara att göra om de rutor där byggnaden var med. Tråkigt nog var Huvudsta gård på 1790-talet betydligt mindre och såg futtigare ut än den betydligt pampigare efterföljaren.

I dagsläget arbetar inte Gert med något nytt långt historiskt drama, men han berättar att manusförfattaren Claes redan har idéer till en uppföljare av Jakten på den försvunna lasten. Gert avslöjar också att det till hösten kommer en påkostad samlingsvolym i bokform med de tre nämnda serierna. [Anmärkning 2021-09-15: Samlingsvolymens utgivning är senarelagd p.g.a. Claes Remerthis plötsliga bortgång under sommaren]

Som läsare har vi ju märkt av att tidningens innehåll allt mer består av repriser, så jag frågar avslutningsvis Gert om hur man som tecknare ställer sig till den nya verkligheten:

– Det är förstås tråkigt. Blir det mindre jobb på 91:an så behöver jag kompensera med andra jobb. Men för närvarande funkar en mix av 91:an, Uti vår hage, korsordsillustrationer och en del andra uppdrag bra. Lite egna projekt finns väl också i bakgrunden men inget som jag kan berätta om i dagsläget.

Förutom fler nya 91:an-serier ser vi alltså med spänning fram emot att beskåda Gerts alster även i Uti Vår Hage-tidningen framöver.

Läs mer om Gert Lozell här:
Gert Lozell – en presentation (från cirka år 2004)
Gert Lozell – en intervju från 2005

Länktips:
En datamupps guide till Uti Vår Hage – Ett komplett index av samtliga Uti Vår Hage-serier (extern länk).

Tobias Sjölund tar ett uppehåll från serietecknandet

Tobias Sjölund har sedan 2001, när han vann 91:ans tecknartävling, producerat serier för 91:an-tidningen. 2002 debuterade Sjölunds egen serie Livet Hemmavid, som med tiden blivit ett lika självklart inslag i tidningen som Kronblom och Åsa-Nisse.

Nu blir det en paus i serietecknandet en tid framöver.

– Det har på senare tid blivit svårt och väldigt stressigt att försörja sig på serietecknandet. Därför tar jag ett uppehåll och läser till undersköterska. Jag vill ha ett pålitligt yrke att falla tillbaka på om efterfrågan på serier fortsätter sjunka eller om jag inte orkar teckna så pass mycket att försörjning är möjlig i framtiden. Första terminen är avverkad och två återstår, berättar Sjölund till 91an.net.

 

En ruta från Tobias Sjölunds vinnande bidrag i 91:ans tecknartävling 2001.

Sjölund har utöver Livet Hemmavid och 91:an en till egen serie, Axplock, som publiceras i tidningen Uti Vår Hage.

– Under studietiden kommer jag att göra Livet Hemmavid och Axplock i mån av tid. 91:an-tecknandet blir mitt sommarjobb. Livet Hemmavid kommer jag dock alltid att prioritera, eftersom det är mest givande för min egen del. Nu under studietiden blir det serietecknande i mindre skala, men jag kommer definitivt aldrig att sluta med serierna, avslutar Sjölund.

Under uppehållet kommer 91:an-tidningen att publicera utvalda repriser av Livet Hemmavid, uppger redaktör Joakim Gunnarsson i 91:an nummer 15 2020.

Krister Petersson har tilldelats Adamsonstatyetten

Krister Petersson 2014.

För 54:e året delades Adamsonstatyetten ut – Svenska Serieakademins pris till välförtjänta serieskapare. Denna gång tilldelades priset före detta 91:an-tecknaren Krister Petersson.

Krister Petersson slog igenom som serietecknare på tidigt 1980-tal när hans egna serie Uti Vår Hage publicerades i talangserietidningen Svenska Serier. Petersson gjorde ett så pass starkt intryck att han erbjöds att jobba med 91:an. Som tecknare och manusförfattare till 91:an arbetade Petersson i början parallellt med tecknare som Gunnar Persson och Nils Egerbrandt som fört vidare Rudolf Peterssons arv i en mer klassisk stil. Petersson tecknade ett mer modernt utseende på figurerna och bidrog också med mer fartfyllda manus än tidigare. Man skulle nog kunna säga att Petersson banade väg för hela den moderna 91:an-eran där serien blev mer en humoristisk äventyrsserie på 90-talet.

Petersson tecknade 91:an i drygt 20 år innan han, i början på 2000-talet fick möjligheten att starta en egen tidning för serien Uti Vår Hage och sedermera valde att lägga sitt fulla fokus på detta projekt. Uti Vår Hage och Peterssons andra serie Vi å Pappa hade i många år gått som biserier i 91:an.

Nu har alltså Petersson välförtjänt fått priset Adamsonstatyetten med följande motivering:

Redan 1981 gjorde Krister Petersson ett brakande genombrott i talangjakttidningen Svenska Serier. Han fångades upp av förlaget Semic och tecknade tidigt några av de bästa episoderna av 91:an. Krister Petersson har småningom visat sig vara en virtuos på grotesk tecknad slapstick och verbalt anarkistiskt finlir. Hans serie Uti vår hage – med den slafsige huvudpersonen Faló och hans vänner och bekanta i Mjölhagen – är en lika kärleksfull som grafiskt expressiv hyllning till svensk folklighet när den är som bäst och sämst.
Tidigare har kändisar från 91:an-tidningen som Rudolf Petersson (1965), Elov Persson (1966), Torsten Bjarre (1971), Nils Egerbrandt (1975), Gösta Gummesson (1976), Gunnar Persson (1981), Patrik Norrman (1999), Claes Reimerthi (2001), Lars Mortimer (2002) och Gert Lozell (2017) fått priset.

Statarna och Radio Gaga fortsätter i 91:an

Radio Gaga (t.v.) och Statarna (t.h) fortsätter i 91:an under 2019.

Nu när vi är inne i november börjar blickarna mot nästa år sakta smyga sig fram. Det blir inga större förändringar i 91:an år 2019, tidningen fortsätter med samma serier.

Med ett par månader kvar på året börjar redaktionen sätta innehållet för 91:an-tidningens 64:e årgång. 91an.net har varit kontakt med redaktör Joakim Gunnarsson för att höra vad som väntar. Förutom den givna huvudserien, 91:an, fortsätter naturligtvis långlivade biserierna Åsa-Nisse och Kronblom. Som 91an.net berättade i inlägget om Gunnar Perssons hyllningsnummer, så publiceras Kronblom även nästa år i form av repriser.

– Åsa-Nisse kommer även framöver tecknas av Jonny Nordlund och Patrik Norrman. Eventuellt kommer en tredje tecknare debutera 2019. Vi kommer också fortsätta med de kronologiska reprinterna av Gösta Gummessons Åsa-Nisse ur Levande Livet, berättar Joakim.

Även den tredje klassiska biserien, Flygsoldat 113 Bom fortsätter. Det kommer även fortsättningsvis handla om Torsten Bjarre-serier som man hittat i julalbum från 1950- och 60-talen.

Tobias Sjölunds Livet Hemmavid, som hängt med sedan 2002 och Alf Woxneruds Ferguson, som debuterade 2003 har blivit nästan lika bofasta och fortsätter likaså.

Årets nyheter, norska Radio Gaga av Øyvind Sagåsen och Statarna av Kalle Lind och Jimmy Wallin har fått bra genomslag enligt redaktör Joakim Gunnarsson och får även dessa fortsatt förtroende.

Gunnar Persson hyllas i 91:an

Gunnar Perssons självporträtt.

Kronblom-skaparen Gunnar Persson som somnade in i april tidigare i år hyllas i 91:an nummer 22 som kommer den 18:e oktober.

Tidningen, som pryds av ett tidigare opublicerat omslag signerat Gunnar Persson innehåller en klassisk Kronblom-pärla från 1997 där Kronblom ringer upp Gunnar och ifrågasätter varför han tecknar serier om honom.

Persson är ju mest känd för sina Kronblom-serier – men tecknade även 91:an under många år och tidningen innehåller även två av dessa. Gunnars kanske mest uppskattade 91:an-serier bestod av Klackamo Dagbok – 91:an-serien i stippformat med en stripp för varje dag under veckan, ett smakprov av detta följer också med.

91:an-redaktionen har även meddelat att Kronblom kommer att fortsätta i 91:an. Även under 2019 kommer man att publicera repriser tecknade av Gunnar Persson.

91an.net presenterar Statarna

Kalle Lind och Jimmy Wallin i ”91:an-rummet” på Egmont.

En ny serie debuterar i 91:an i dubbelnumret 9-10. Serien heter Statarna och är skapad av duon Kalle Lind och Jimmy Wallin.

Serien i sig är inte helt nyskapad – den gick som följetong i tidningen Nya Upplagan för några år sedan, men när tidningen lades ned lades också Statarna på is. Förra året återupptogs projektet och efter att den varit med på vandringsutställningen ”HEMÅT” tyckte 91:an-redaktionen att den skulle bli ett inslag i 91:an.

Den första episoden är baserad på samma manus som serien som publicerades i Nya Upplagan, men teckningarna är nya.

– Att jag valde att teckna om den första episoden är inte så konstigt, som tecknare utvecklas man mycket på sju års tid och jag ville gärna att Kalles manus skulle behandlas med värdighet. Det ska bli spännande att se vad 91:ans läsare tycker om den här serien, berättar Jimmy Wallin för 91an.net.

Samarbetet mellan Kalle, som är mer känd i andra kulturkretsar än just serieskapandet, och Jimmy började 2010, Kalle berättar:

– Jag vet inte exakt när jag och Jimmy fick upp ögonen för varandra, men han illustrerade min bok ”Hej bröder, lyssna nu på min historia: personligt om Cornelis sångvärld” 2010 och vi har väl gått och glott lite på varandra sen dess. I Malmö, där vi båda bor, finns en rik och levande seriekultur, men med stort fokus på självbiografiskt/feministiskt/konstnärligt. Jag är ett stort seriefan och har alltid velat göra humorserier – Asterix! Bloom County! Lucky Luke! Joakim Lindengren! Snobben! Ratte! – utan att själv kunna teckna. När jag insåg att Jimmy kunde rita i en ”cartoony” men detaljrik stil kändes valet givet att han skulle teckna Statarna.

Introduktionssidan där vi får lära känna seriens huvudkaraktärer.

Serien Statarna är baserad på ett par scenföreställningar som Kalle var delaktig i. Att det sedan blev en serie av det hela, är Kalles eget initiativ:

– ”Statarna” har en lång tillkomsthistoria. Från början en knäpp minimusikal på en kompis bröllop utvecklades ämnet statare till en crazy scenföreställning i nån sorts Monty Python-anda (”Korv bland nattmän & löskefolk”, Malmö 2002) och blev även en ambitiös filmpilot och ett havererat långfilmsprojekt. Då var vi fem-sex upphovsmän – gänget hette Komikkollektivet Korv – men sen fick jag de andras mandat att plocka vad jag ville ur statarkakan och skriva en serie. Det är rätt stor skillnad på den här tecknade serien och de tidigare inkarnationerna – bland annat har jag bytt kön på huvudpersonerna – men en del skämt och repliker finns kvar sen 2002.

Serien är baserad på svensk historia och handlar om ett gäng i samhällsklassen statare:

– Den är i högsta grad baserad på svensk historia, som jag anser att vi generellt kan för dåligt. Ännu mer är den baserad på svenska historiska filmer – tänk Raskens, Utvandrarna, Den enfaldige mördaren, Pelle erövraren, Kulla-Gulla, Madicken, Emil i Lönneberga – som parodieras eller refereras eller bara tjänar som en sorts allmän fond, berättar Kalle.

Serien debuterar i 91:an nummer 9-10 2018 och kommer dyka upp i ytterligare tre nummer under året.

Gunnar Persson har gått ur tiden

Arkivbild från när Gunnar Persson tog över Kronblom-tecknandet från pappa Elov. Källa: Wikimedia Commons.

Kronblom-tecknaren Gunnar Persson har somnat in vid en ålder av 84 år. 

Gunnar Persson föddes 1933 som son till serieskaparen Elov Persson. Gunnar tog inte bara sin faders yrke, utan tog så småningom även över succéserien Kronblom, vilken han tecknade i nästan 50 år tills han gick i pension vid 83 års ålder. Persson var känd för sin finurliga humor och sitt höga tecknartempo. Innan Kronblom tecknade han de egna serierna Gus och Herr Larsson. Persson skrev också manus och tecknade 91:an, ett av hans mest populära verk var Klackamo Dagbok – 91:an i stippformat.

Aftonbladet skriver att Persson föll i hemmet och fick en blödning i huvudet för några veckor sedan. Trots en lyckad operation blev han aldrig helt återställd utan somnade in i söndags.

Han lämnar efter sig en serieskatt som är unik i sitt slag – Perssons säregna humor och tecknarstil är utan tvekan en av topparna i svensk seriehistoria.

Kronblom lever vidare genom sonen Jonas Persson som tecknar nya avsnitt till Allers. Under 2018 publicerar 91:an-tidningen Kronblom-repriser tecknade av Gunnar Persson.

Mer om Gunnar Persson:

Gunnar Persson

Två gånger tre generationer Persson