Rudolf Petersson föddes den 17 juni 1896 i Halmstad. Petersson växte upp med sin mor och tre syskon, precis som systern Anna visade Rudolf tidigt konstnärliga anlag.
Peterssons första publikation skulle bli en karikatyrsamling vid namn “Känt folk”, som gavs ut år 1913, när Rudolf var blott 17 år gammal. Året därpå gav Petersson ut en uppföljare och började år 1915 studera vid Valands målarskola i Göteborg.
Efter målarskolan var det dags för Rudolf att bli inkallad till militärtjänst, detta vid regementet I16 i Halmstad. Varifrån han senare skulle ta inspiration från till att skapa en egen serie – “91:an”.
Rudolf Petersson ville efter militärtjänstgöringen ägna sig åt måleri, men efter att aldrig lyckas etablera sig behövde han bättra på ekonomin och började teckna till skämttidningen Strix.
År 1921 emigrerade Petersson till Amerika, hans kära syster Anna och hennes man Gustaf Tenggren (känd Disney-teckare) hade flyttat året innan och Rudolf ville flytta efter. Sällskapet bosatte sig i Cleveland, Ohio, där Rudolf livnärde sig som tidningsteckare på The Cleveland News.
Av Peterssons privatliv under tiden i Cleveland vet man inte mycket om. Petersson levde med ångest och problem med att vistas i större sällskap och byggde under tiden upp ett livslångt alkoholberoende. Det var också i Cleveland som Rudolf skulle träffa sin blivande hustru, norskan Asta Sofia Eriksrud. Rudolf och Asta skulle tillsammans flytta till Stockholm 1931 och gifta sig. I Stockholm illustrerade Rudolf till söndagsbilagor samtidigt som alkoholmissbruket blev mer påtagligt. För att minska frestelsen bestämde sig paret att flytta till det (på den tiden) lantliga Ytterenhörna, nordväst om Södertälje, där de bosatte sig för större delen av sitt återstående liv.
Ute på “landet” var det inte lika enkelt att hitta jobb på tidningarna och Rudolf Petersson började teckna på en serie, något som skulle möjliggöra att han kunde bo i torpet och samtidigt ha en inkomst som tecknare. Petersson började tänka tillbaka på sin tid som värnpliktig femton år tidigare, han inspirerades av personer han mött och gestaltade dessa som seriefigurer. År 1932 såg “91:an” dagens ljus – då som bildberättelsen “Beväringsmannen 91 Karlssons öden och äfventyr”, som började publiceras hos veckotidningen Allt för Alla för att senare övergå till ungdomstidningen Lefvande Livet. Rudolf Petersson skulle sedan teckna 91:an i närmare trettio år och en mer folkligt uppskattad seriefigur finns förmodligen inte i Sverige.
Förutom 91:an så fortsatte Rudolf Petersson att teckna skämtteckningar och omslag till tidningar och skapade också en annan serie vid namn “Hjälpsamma Jönsson”, serien fick dock inget betydande genomslag och lades ner efter tolv år.
Peterssons arbetsmetodik var att han började sin arbetsdag klockan sex på morgonen, då han tyckte att han hade bäst fantasi, han satt sedan vid ritbordet tills middagstid och provade sina idéer på frun Asta, om hon skrattade åt serien – så skrattade också läsarna.
När 91:an år 1956 fick en egen tidning blev Peterssons arbetsbörda allt större – och så även hans personliga problem. När Peterssons fru Asta gick bort år 1959 blev det för mycket för Petersson, och bit för bit släppte han taget om 91:an-serien. Petersson sålde rättigheterna för 91:an till förlaget och kunde ta ut pension. Nils Egerbrandt tog istället över tecknandet.
Petersson gick bort i april 1970, 73 år gammal, fyra år tidigare hade han tilldelats Adamssonstatyetten av Svenska Serieakademin.
Erik Baumgarten
Juli 2014
Källa: “Rudolf Petersson – Ett porträtt av 91:ans skapelse” av Peter Nilsson,
publicerad i 91:an den inbundna årgången 1957